Det är enkelt att komma över någons identitet och därefter är det minst lika enkelt att inleda ett bedrägeri mot personen. Många ID-kapare arbetar strukturerat och det finns en mängd olika tillvägagångssätt, men ofta går det att se ett mönster där ID-kapningen går igenom ett antal faser.

Grunden i de flesta ID-kapningar är ett personnummer vilket är en offentlig uppgift i Sverige, och därmed enkelt att få tag på. Det förekommer också att bedragaren letar i pappersinsamlingscontainrar för att hitta brev eller blanketter där ett personnummer förekommer.

Det är enkelt att kapa någons identitet

Ofta behöver förövaren bara ändra din adress eller vittja din brevlåda för att få kontroll över din identitet. Många identiteter kapas även via internet. Sedan är det lätt att i ditt namn beställa kreditkort, teckna teleabonnemang eller handla mot faktura. En bedragare kan göra av med hundratusentals kronor på några dagar, utan att du märker något.

Nio tecken på att det kan ha skett en ID-stöld

  1. Du får meddelande om att en kreditupplysning som du inte känner igen är tagen på dig
  2. Du får telefonsamtal, e-post eller brev om varor som du inte har beställt
  3. Du får fakturor eller inkassokrav för varor eller tjänster du inte har beställt
  4. Du får papper från banken som du inte känner igen
  5. Du ser uttag och transaktioner som du inte känner igen på kontoutdrag
  6. Du får ansökningsblanketter om lån eller krediter som du inte har ansökt om
  7. Du får avslag på lån och krediter som du själv försöker ta
  8. Du upptäcker att ett för dig okänt mobilnummer är registrerat på dig
  9. Du får ingen post eller får meddelande om adressändring som du inte har beställt

 

Förlustanmäl alltid en borttappad eller bestulen ID-handling så snart som möjligt. Du kan också anmäla det hos kreditupplysningsföretagen. De lägger då in en notering om förlorad ID-handling i din kreditupplysning. På så sätt kan företaget som tar en kreditupplysning på dig (vid till exempel e-handel) upptäcka om någon försöker använda din ID-handling vid köp.

  1. Spärra adressändring
    Spärra din postadress hos Adressändring och Skatteverket så att ingen annan än du kan adressändra, eftersända eller lagra din post. Annars kan bedragare beställa saker i ditt namn som levereras till din ”nya” adress, vilket kan ta tid innan du upptäcker det. Om du spärrar din postadress får du ett meddelande via sms och e-post om någon försöker ändra dina uppgifter.

  2. Lås din brevlåda
    Ett vanligt sätt för bedragare är att beställa saker i ditt namn och sedan gå och fiska upp avi:n från din brevlåda. Sätt ett lås på din brevlåda så att det bara är du som kan komma åt din post.

  3. Skaffa digital brevlåda
    Använd digitala post- och bevakningstjänster för att snabbt få information om till exempel kreditupplysningar. Börja med att skaffa UC Digital brevlåda helt gratis!

  4. Aktivera Bank-ID på Klarna
    Om du handlar på en sida som erbjuder betalning via Klarna kan du även kräva att Klarna ska begära verifiering av köp via BankID. Du ställer in det under ”inställningar” på ditt Klarnakonto. Klicka även ur att ditt personnummer och/eller e-postadress fylls i automatiskt. På så sätt gör du det svårare för någon annan att handla på ditt personnummer med Klarna som betalningsmetod.

  5. Skaffa UC ID-skydd
    UC ID-Skydd Bevakar, Agerar och Ersätter. Läs mer om vårt ID-Skydd.
  1. Utger sig för att vara en Facebook-vän - Ber dig skicka pengar eller signera ditt BankID
  2. Stjäl din post – Tar lån eller beställer varor i ditt namn
  3. Skickar phishing mejl – Med länkar som ger din dator virus
  4. Utger sig för att ringa från polisen, din bank eller sjukvården – Ber dig att signera BankID

En person som sköter sin privatekonomi, som har stabil inkomst och en välskött kredithistorik är mest intressant att ID-kapa. Här finns i allmänhet utrymme att ta nya lån och handla på kredit. För att inte lägga ner arbete på fel person gör många bedragare en enkel kontroll av personens ekonomiska status. Genom förfrågningar hos ett par olika myndigheter kartläggs eventuella betalningsanmärkningar och inkomstuppgifter.

Var tredje minut begås ett bedrägeribrott. Det är den kategori av brott som ökat mest under 2023, där 237 692 fall anmälts. Detta är en ökning på 22% jämfört med 2022.

Bedöms personen som kreditvärdig inleds ofta bedrägeriet med att göra en adressändring, ett första steg för att ta kontroll över någons ekonomi. För att minska risken att bli upptäckt händer det att bedragaren dagligen lägger tillbaks den rätta posten i den kapades brevlåda.

Nu börjar själva bedrägeriet. Med kontroll över någon annans personnummer och dess post är det enkelt att beställa kreditkort, handla varor mot faktura på Internet, ta blancolån, teckna telefonabonnemang och så vidare. Bedragaren kör nu i allmänhet den kapade personens ekonomi i botten och bedrägeriet fortsätter tills kreditgivarna börjar säga ifrån.

Tips!
Du vet väl att du kan välja att Skatteverket bara ska godkänna adressändringar som görs med e-legitimation?

När även de mindre nogräknade kreditgivarna säger stopp avslutas bedrägerierna på aktuell person, och bedragaren gör en ny adressändring tillbaks till ursprungliga adressen. Detta görs lagom till att fakturor, inkassokrav och liknande börjar dyka upp. Ofta är det först nu som den drabbade personen märker att han eller hon blivit ID-kapad. Vi har samlat ett par vanliga tecken som du kan vara uppmärksam på, som ofta sker i samband med en ID kapning.

Lär mer om 7 tecken att du kan blivit id-kapad här

Du kan teckna UC ID-Skydd, en tjänst där du får sms eller epost när någon uppgift i din kreditupplysning hos UC ändras. Det betyder att du snabbt kan agera om någon tex försöker ta ett lån eller handla på kredit i ditt namn.

Tjänsten varnar också om någon försöker ändra din folkbokföringsadress, vilket är ett vanligt första steg i en ID-kapning. Du kan även skanna  nätet efter dina personliga uppgifter genom vår onlinebevakning. Skulle du bli drabbad av ID-kapning hjälper vi på UC dig att komma till rätta med problemen. I UC ID-Skydd ingår också en försäkring som skyddar dig mot ekonomisk förlust i samband med ID-kapningen.

Laddar