Ett avtal, kontrakt eller skuldbrev är exempel på urkund. Att skriva under en urkund med en verklig eller påhittad persons namn är urkundsförfalskning.
Ett avtal, kontrakt, protokoll, intyg eller skuldbrev är exempel på urkund. Att skriva under en urkund med en verklig eller påhittad persons namn eller tillförskaffa sig en annan persons underskrift på falska grunder är missbruk av urkund. Brottsrubriceringen heter urkundsförfalskning och kan ge ett fängelsestraff på upp till två år. Även förfalskning av biljett, körkort eller identitetshandlingar är exempel på urkundsförfalskning.
Urkundsförfalskning utgör ofta en del av ID-kapning som innebär att en bedragare använder en annan persons personuppgifter för att ansöka om krediter och lån, köpa varor, tjänster eller teckna abonnemang. ID-kaparen har som mål att ta kontrollen över en annan persons ekonomi och för att kunna göra det krävs ett stulet personnummer. Det finns många sätt för ID-kaparen att komma över personnummer, stulna identitetshandlingar är ett sätt men det finns flera. För att undvika att ditt personnummer kommer i orätta händer kan du lämna fram din legitimation istället för att säga ditt personnummer högt när du gör ärenden eller köp, vara uppmärksam på hur du använder ditt personnummer på internet, riva bort personnumret på brev innan de åker i återvinningen och sätta lås på brevlådan. Det går även att få fram personnummer på medlemsidor på internet eller genom kontakt med myndigheter.
För att kunna få varor och post skickat till sig själv är det vanligt att ID-kaparen gör en adressändring. På så sätt får den drabbade inte brev med kreditupplysningar som kan visa om en ID-kapning är påbörjad. Med kontroll över personnummer och post är det fritt fram för bedragaren att börja beställa varor mot faktura, teckna abonnemang eller ta lån och krediter. För att det inta ska verka misstänkt att post uteblir kan ID-kaparen lägga tillbaka rätt post i brevlådan. För att fullborda hela bedrägeriet använder bedragaren falska underskrifter eller falska identitetshandlingar för att kunna hämta ut beställda varor. Detta gäller även vid undertecknande av avtal eller ansökan om lån och krediter. Att använda falska underskrifter och identitetshandlingar på detta sätt är missbruk av urkund.
Skydda dig redan idag mot ID-kapning och få reda på när någon försöker att göra en ID-kapning genom att skaffa UC ID-skydd!
Sedan 2013 skyddas även e-legitimation enligt lag från missbruk av urkund. Det är därför inte lagligt att använda sig av en annan persons e-legitimation för att bli insläppt i en e-tjänst och få tillgång till myndighetens eller bankens uppgifter genom att utge sig för att vara den personen som äger e-legitimationen. Ett sådant eskalerande problem är kapning av BankID. En bedragare ringer upp och utger sig att komma från en bank eller myndighet. Mottagaren av samtalet ombeds att logga in med sitt BankID. Vad som i själva verket sker är att bedragaren loggar in på den aktuella e-tjänsten. Strax därpå ringer bedragaren upp igen och ber om en ny inloggning med BankID med hänvisning till att det första försöket misslyckades. Nu blir e-legitimationen BankID kapad och det är fritt fram för bedragaren att länsa bankkonton eller läsa personuppgifter hos en myndighet. Ett annat vanligt tillvägagångssätt är sms eller e-post där mottagaren uppmanas att verifiera sin identitet. Det kan vara bra att komma ihåg att en bank aldrig ringer och ber om personuppgifter.